Monday, October 08, 2007

Att bo hemma hos sin chef (abhhsc). Del I. Introduktion.

Låt mig börja med att introducera familjen Meyer.

Jerry (min boss), är en miljömedveten amerikan som cyklar till jobbet och inte har luftkonditionering hemma och som tycker att man inte ska använda torktumlaren eftersom den drar så mycket energi. Han är gift med…

…Lisa som mera lever upp till de europeiska stereotyperna av amerikaner. Hon vill ha luftkonditionering, förstår inte vitsen med att cykla till jobbet och är helt emot att inte använda torktumlaren eftersom kläderna blir mjukare om de torktumlas. Lisa och Jerry har tillsammas döttrarna…

…Caroline (10 år) och Jillian (7 år). Caroline är ganska ordningsam och var måttligt road över att ha pappas nya postdoc boende hemma hos sig. Jillian har ett rum som faktiskt är det stökigaste jag någonsin sett en sjuåring åstadkomma. När hon fick klart för sig att jag bara skulle bo där en kort tid andades hon ut eftersom hon brukade leka i ”mitt sovrum”, eftersom Caroline inte gillar att Jillian leker i hennes eget rum och eftersom hennes eget rum är för stökigt för att leka i.

Missy är en löjligt kelsjuk strykarkatt med chilenskt ursprung som Lisa bestämde sig för att adoptera under en Chileresa.

Lady och Lassie är två tio månader gamla collies (förlåt, vita collies…) som ibland är sötast i världen och som oftast bara är odrägligt dåligt uppfostrade. L&L gillar att tugga på det mesta och har en stor förkärlek för att jaga löpare, joggare, ekorrar, godtyckligt vald familjemedlem och varandra (i den prioritetsordningen).

Dessutom bor Guldfisken och Eremitkräftan i det Meyerska residenset. (Egentligen är det två eremitkräftor, men en av dem har varit på rymmen ända sedan innan jag kom, och den har aldrig återfunnits. Den version som berättats för Jillian är att den längtade tillbaka till havet och därför är på väg dit. Själv tror jag att en av hundarnas magont några timmar efter att rymningen upptäckts kan ha haft något med saken att göra…).

Under min första vecka hann jag också med att få träffa Lisas föräldrar samt hennes bröder Frank (med fru Ana och sönerna Ben och Jacob) och Mark (med nygravida frun Wendy, och sonen Brian). Detta eftersom en hel rad med religiösa högtider och födelsedagar råkade inträffa under en ganska kort tidsrymd.

Vid första mötet med familjen var Missy synnerligen avvisande, Jillian mycket orolig att inte få visa sin svenska docka (som enligt en enig familj Meyer heter Kirsten, fast jag försökt övertyga dem om att det antagligen är Kristin, om dockan nu verkligen har ett svenskt namn (den är köpt i New York)), Caroline sur för att flyget var försenat och Lisa orolig över att jag föredrog vatten framför en drink efter resan och hundarna var, tja, lätt överväldigande. (För er som träffat Musse – som han, fast intensivare, större och två…)

Dag två, som jag på order från Lisa spenderade i det Meyerska hemmet blev jag uppdaterad på vissa intressanta fakta, såsom att det judiska nyåret var i antågande, och eftersom familjen Meyer är judar så skulle detta förstås uppmärksammas på alla de sätt hemma hos hennes föräldrar, samt att jag inte bara var inbjuden utan förväntades komma… Efter en något tveksam blick från mig får jag förklarat för mig att detta inte är en inbjudan, snarare ”an offer you can´t refuse”. Och sen, fick jag den långa versionen av följetången Lisa Meyer och hennes föräldrar. För att komma från någon jag träffat första gången för mindre än 24-timmar sedan var den rätt detaljerad och minst sagt av privat karaktär. Det var någonstans här som min redan höga motivation att snabbt hitta en egen bostad plötsligt sköt i höjden med en enorm fart…

1 comment:

Anonymous said...

De där två hundarna låter hemskt, eh, intressanta. Musse gånger två är mer än vad jag skulle klara av. Musse har för övrigt försökt tugga i sig en golden härförleden, dock fick han bara några smakbitar innan vi fick hejd på honom.

Många hälsn. Storebror