Egentligen har jag inte alls tid med detta, men låt oss ändå göra ett litet intelligenstest hos läsekretsen. Vi tänker oss följande, förstås fullständigt hypotetiska, situation:
En kyl/frys som bor i ett kemilab och innehåller kemikalier går sönder. Du vägrar ta något som helst ansvar för detta faktum med motiveringen att du inte använder kemikalierna som bor i där. (Den växande vattenpölen på golvet ignorerar du.) Senare samma dag får du ett mail med upplysningen att de kemikalier som tidigare fanns i den söndriga kylanläggningen nu finns i någon av labbets två andra diton. Det vill säga, det finns i någon av dessa två kylar frysar OM det var märkt på ett identifierbart sätt.
Låt oss nu säga att du dagen efter detta lilla haveri kommer på att du trots allt faktiskt behöver en av de kemikalier som du så sent som i går aldrig hade använt och aldrig tänkt att använda heller. Vad gör du?
1. Läser mailet, en gång till, och går sedan och letar efter din kemikalie (som ju inte var din och som du aldrig skulle använda) på någon av de platser som nämns i mailet.
2. Du frågar personen som tog hand om det läckande kylskåpet och alla både märkta och omärkta kemikalier* var din kemikalie (som du så sent som igår inte använde) kan tänkas finnas.
3. Du går omkring i labbet och gnäller högljutt över att någon flyttat dina kemikalier (som inte var dina igår) utan att tala om vart och undrar dessutom varför någon hällt ut ditt prov som fanns i den omärkta bägaren utan lock i nämnda kyl.
Välj ditt alternativ.
*Att försöka oskadliggöra okända, men ruskigt sura, substanser i större mängd är lite läskigt men kan vara riktigt spännande också. Det gick åt hemskt mycket bikarbonat för att neutralisera denna okända substans och det bubblade bra länge...
Showing posts with label ironi. Show all posts
Showing posts with label ironi. Show all posts
Friday, May 08, 2009
Saturday, April 25, 2009
Nyspråk
På senare tid har det visat sig att vi inte bara ägnar oss kemi i det här labbet, här sker också en viss språkutveckling. (Dock har den ännu inte fått lika stort genomslag som när Maud Olofsson fick hela centerpartiet att använda det, i mitt tycke, något märkliga ordet argumentering istället för argumentation.)
De två exempel som bäst illustrerar denna, får man ändå säga, rätt nydanande utveckling är:
1. Briljant
De här kollegorna har definierat om det till att betyda "du kunde/visste/förstod något som inte jag kunde, alltså är du briljant." Fördelen med denna nya definition är att det inte är särskilt krävande att uppnå det...
2. Ignorant
Två av kollegorna diskuterade varför så många europeer beskyller amerikaner för att vara ignoranta och okunniga om resten av världen. Med sig själva som utgångspunkt konstaterade de att detta bara var en fördom som resten av världen hade om amerikaner men som var just en fördom. Något senare samma dag diskuterade samma två kollegor en fotomodell vars förnamn är Bar. Diskussionen, översatt till svenska (utom allra sista kommentaren), gick ungefär så här:
Kollega 1 (K1): Bar, det är väl ett konstigt namn?
Kollega 2: Ja, hennes föräldrar kan inte ha tänkt efter inte de gav henne det namnet
K1: Elaka föräldrar, det är vad det är
K2: Fast förresten, hon kanske inte är amerikan?
K1: Det är klart att hon är amerikan, och förresten kan man inte heta Bar.
K2: Nej, jag tror att hon är från Brasilien, på spanska* kanske man kan heta det.
(Någon, jag säger inte vem, som hittills inte deltagit i diskussionen biter sig hårt i tungan för att inte säga något besserwissrigt om att man faktiskt talar portugusiska i Brasilien...)
K1: Nej, det är klart att hon är amerikan.
K2: (googlar) Nej, hon är visst från Israel.
K1: Nej!
K2: Det är hon visst det, kolla här...
K1 (skriker): I don't care! It's not a name!!! It's a f-ing bar!
Problemet med exempel två är förstås att det är lite svårt att veta den nya betydelsen av ignorant verkligen är, men att det pågår någon sorts språkförändring (vill inte gärna kalla det utveckling) torde vara helt klart...
PS. Dock ska sägas att både K1 och K2 har sina goda sidor, också...
De två exempel som bäst illustrerar denna, får man ändå säga, rätt nydanande utveckling är:
1. Briljant
De här kollegorna har definierat om det till att betyda "du kunde/visste/förstod något som inte jag kunde, alltså är du briljant." Fördelen med denna nya definition är att det inte är särskilt krävande att uppnå det...
2. Ignorant
Två av kollegorna diskuterade varför så många europeer beskyller amerikaner för att vara ignoranta och okunniga om resten av världen. Med sig själva som utgångspunkt konstaterade de att detta bara var en fördom som resten av världen hade om amerikaner men som var just en fördom. Något senare samma dag diskuterade samma två kollegor en fotomodell vars förnamn är Bar. Diskussionen, översatt till svenska (utom allra sista kommentaren), gick ungefär så här:
Kollega 1 (K1): Bar, det är väl ett konstigt namn?
Kollega 2: Ja, hennes föräldrar kan inte ha tänkt efter inte de gav henne det namnet
K1: Elaka föräldrar, det är vad det är
K2: Fast förresten, hon kanske inte är amerikan?
K1: Det är klart att hon är amerikan, och förresten kan man inte heta Bar.
K2: Nej, jag tror att hon är från Brasilien, på spanska* kanske man kan heta det.
(Någon, jag säger inte vem, som hittills inte deltagit i diskussionen biter sig hårt i tungan för att inte säga något besserwissrigt om att man faktiskt talar portugusiska i Brasilien...)
K1: Nej, det är klart att hon är amerikan.
K2: (googlar) Nej, hon är visst från Israel.
K1: Nej!
K2: Det är hon visst det, kolla här...
K1 (skriker): I don't care! It's not a name!!! It's a f-ing bar!
Problemet med exempel två är förstås att det är lite svårt att veta den nya betydelsen av ignorant verkligen är, men att det pågår någon sorts språkförändring (vill inte gärna kalla det utveckling) torde vara helt klart...
PS. Dock ska sägas att både K1 och K2 har sina goda sidor, också...
Saturday, February 28, 2009
Tips för att uppnå välfungerande relationer på arbetsplatsen
Några tips för att uppnå och behålla en smidig och friktionsfri relation till kollegorna i ett forskningslab.
#Om du är förstaårsdoktorand, och fortfarande inte har lyckats producera ett enda vettigt resultat kan det lätt uppfattas som aningen förmätet om du, offentligt, meddelar att du anser att sistaårsdoktoranden som handleder dig är så korkad att hon inte borde vara doktorand. När sistaårsdoktoranden ifråga dessutom är labbets mest framgångsrika doktorand så framstår det mer som om att det är du som är den korkade.
#Överväg möjligheten att det kan vara du som uttrycker dig oklart om tre av totalt tre närvarande personer inte förstår vad du menar. Om du trots allt kommer till slutsatsen att de är korkade och du smartast i världen, gå ändå inte tillbaka till labbet och prata öppet om hur korkade de andra tre på mötet var. Det riskerar nämligen att leda till att de tre personerna inte är så sugna på att ge dig någon hjälp när det visar sig att du inte var riktigt så fantastiskt smart som du trodde.
#Bli inte alltför förvånad om dina kollegor inte uppskattar ståndpunkten att du ska vara medförfattare på en artikel som du inte producerat den minsta lilla datapunkt till, och du dessutom vid ett flertal tillfällen sagt att du anser projektet meningslöst. Särskilt inte när du anser att denna regel ska gälla enbart för dig, men för varje papper du har lust att vara med på.
#Om du händelsevis är så stockkonservativ att du anser att kvinnor är sämre på naturvetenskap än män och du dessutom anser att bara män bör vara forskare så letar du med fördel upp en extremreligiös grupp där du vädrar denna åsikt och antagligen får medhåll. På labbet accepterar du lämpligen att vi lever på 2000-talet (hur gärna du än skulle önska något annat) samt sväljer det faktum att samtliga kvinnor där är väsentligt mer kompetenta än du själv. Sexistiska åsikter håller du inne med.
De ovanstående punkterna kan förstås inte alls relateras till händelser i mitt lab under den senaste veckan....
Nämnde jag förresten att stämningen i labbet varit lite tryckt på senare tid?
#Om du är förstaårsdoktorand, och fortfarande inte har lyckats producera ett enda vettigt resultat kan det lätt uppfattas som aningen förmätet om du, offentligt, meddelar att du anser att sistaårsdoktoranden som handleder dig är så korkad att hon inte borde vara doktorand. När sistaårsdoktoranden ifråga dessutom är labbets mest framgångsrika doktorand så framstår det mer som om att det är du som är den korkade.
#Överväg möjligheten att det kan vara du som uttrycker dig oklart om tre av totalt tre närvarande personer inte förstår vad du menar. Om du trots allt kommer till slutsatsen att de är korkade och du smartast i världen, gå ändå inte tillbaka till labbet och prata öppet om hur korkade de andra tre på mötet var. Det riskerar nämligen att leda till att de tre personerna inte är så sugna på att ge dig någon hjälp när det visar sig att du inte var riktigt så fantastiskt smart som du trodde.
#Bli inte alltför förvånad om dina kollegor inte uppskattar ståndpunkten att du ska vara medförfattare på en artikel som du inte producerat den minsta lilla datapunkt till, och du dessutom vid ett flertal tillfällen sagt att du anser projektet meningslöst. Särskilt inte när du anser att denna regel ska gälla enbart för dig, men för varje papper du har lust att vara med på.
#Om du händelsevis är så stockkonservativ att du anser att kvinnor är sämre på naturvetenskap än män och du dessutom anser att bara män bör vara forskare så letar du med fördel upp en extremreligiös grupp där du vädrar denna åsikt och antagligen får medhåll. På labbet accepterar du lämpligen att vi lever på 2000-talet (hur gärna du än skulle önska något annat) samt sväljer det faktum att samtliga kvinnor där är väsentligt mer kompetenta än du själv. Sexistiska åsikter håller du inne med.
De ovanstående punkterna kan förstås inte alls relateras till händelser i mitt lab under den senaste veckan....
Nämnde jag förresten att stämningen i labbet varit lite tryckt på senare tid?
Tuesday, October 30, 2007
Amerikansk säkerhet
Min gamla kursare P. hörde av sig. Han jobbar numera på det stora amerikanska kemiföretaget som finns i Uppsala, eftersom de köpte upp det lite mindre företaget som han jobbade på. Han skriver så här, på tal om alla intressanta säkerhetspolicier och sånt de måste följa.
"Nu ska jag försöka jobba lite (utan att läsa samtidigt som jag går i korridoren eller glömma att kontrollera att stolens alla ben är i kontakt med golvet innan jag förflyttar mig på den). Ja, vi är ett amerikanskt företag nu... :-) "
Och det där kan ju kanske verka lite lätt överdrivet. Särskilt för mig, som sitter här och förundras över den obefintliga lasersäkerheten här. Folk jobbar med lasern utan att plocka av sig ringar eller klockor, och somliga av mina kollegor är bara vagt medvetna om vad det skulle kunna göra med deras syn om de fick en reflex av 355-nm ljus i ögonen. Och jag har inte behövt skriva på några papper om att jag inte får läsa samtidigt som jag går i korridoren...
Däremot var jag, för att få skaffa gymkort, tvungen att skriva på ett papper där jag intygar att jag begriper att träning kan leda till skador och i värsta fall död, och att jag inte får stämma dem om skada eller död skulle inträffa pga träning...
Det är ju förstås lite ironiskt att ingen bryr sig om det som verkligen är potentiellt farligt medan man kan lägga massor med tid på det som faktiskt mest är sunt förnuft...
"Nu ska jag försöka jobba lite (utan att läsa samtidigt som jag går i korridoren eller glömma att kontrollera att stolens alla ben är i kontakt med golvet innan jag förflyttar mig på den). Ja, vi är ett amerikanskt företag nu... :-) "
Och det där kan ju kanske verka lite lätt överdrivet. Särskilt för mig, som sitter här och förundras över den obefintliga lasersäkerheten här. Folk jobbar med lasern utan att plocka av sig ringar eller klockor, och somliga av mina kollegor är bara vagt medvetna om vad det skulle kunna göra med deras syn om de fick en reflex av 355-nm ljus i ögonen. Och jag har inte behövt skriva på några papper om att jag inte får läsa samtidigt som jag går i korridoren...
Däremot var jag, för att få skaffa gymkort, tvungen att skriva på ett papper där jag intygar att jag begriper att träning kan leda till skador och i värsta fall död, och att jag inte får stämma dem om skada eller död skulle inträffa pga träning...
Det är ju förstås lite ironiskt att ingen bryr sig om det som verkligen är potentiellt farligt medan man kan lägga massor med tid på det som faktiskt mest är sunt förnuft...
Saturday, April 14, 2007
Folk är olika; part I
Folk är olika. Och så finns det somliga som är mer olika än andra.
Ett tydligt exempel på detta finns att beskåda på Tentakels kommentarssida. (Tentakel är vetenskapsrådets nättidning.) Företrädare för Sveriges universitetslärarförbund (SULF) som organiserar alla kategorier universitetspersonal som är involverade i undervisning (dvs även doktorander/forskarstuderande) har skrivit en debattartikel. Nämnda artikel handlar om att stipendier istället för lön som ersättning för forskning på univeristeten är samma sak som svartarbete. Personligen vill jag lägga till, i kursiv stil, statligt sanktionerade svartjobb. (Har skrivit lite om det tidigare.) SULF och jag är alltså eniga. Man kan också konstatera att SULF i och med detta tar ställning för vettiga arbetsvillkor, med möjlighet till sjukpenninggrundande inkomster, pensionspoäng etc för alla kategorier forskare på universitet och högskolor, dvs för alla de organiserar. Inget direkt iögonfallande i detta, kan man tycka. Men om man läser kommentarerna till denna artikel så inser man att folk tänker olika. Välidgt olika. Så olika att det faktiskt är motiverat att tala om att somliga är mer olika än andra.
SULF:s resonemang kallas verklighetsfrämmande. Men märkligt nog bara av människor som själva har anställningar med alla de förmåner detta innebär. Sen kommer en lång utläggning undertecknad av Prof. Dr. Asteman med rubriken "vi måste prioritera resultat framför trivsel och mys". Först tänker man "jaja, han är ironisk", och sen tänker man, men med en liten, liten klump av tvivel i magen "jaja, han är ironisk" och så tänker man att ja, men det måste komma en slutkläm som skingrar kvarvarande tvivel och verifierar att det är ironiskt. Det är bara det, att den slutklämmen kommer inte.
Och det är så dumt att det borde vara ironiskt. Men å andra sidan har jag hört så många stolliga saker sägas av professorer för att motivera sämre villkor för doktorander än andra grupper. Så jag vet inte. Jag vet inte heller vad jag ska tro om nästa inlägg, undertecknat Bengt Nordén som hävdar att "kvinnliga doktorander är minst lika bra som kineser". Och om detta är ironier, då kan jag bara säga att skribenterna har inte riktigt lyckats förmedla det på ett sätt som inte kan missförstås. Och om det inte är ironi, ja, då är det ett ypperligt exempel på att somliga är mer olika än andra.
Men kika gärna in på länken här ovan, och skaffa er en egen uppfattning. Där finns andra intressanta debatter att läsa också.
Ett tydligt exempel på detta finns att beskåda på Tentakels kommentarssida. (Tentakel är vetenskapsrådets nättidning.) Företrädare för Sveriges universitetslärarförbund (SULF) som organiserar alla kategorier universitetspersonal som är involverade i undervisning (dvs även doktorander/forskarstuderande) har skrivit en debattartikel. Nämnda artikel handlar om att stipendier istället för lön som ersättning för forskning på univeristeten är samma sak som svartarbete. Personligen vill jag lägga till, i kursiv stil, statligt sanktionerade svartjobb. (Har skrivit lite om det tidigare.) SULF och jag är alltså eniga. Man kan också konstatera att SULF i och med detta tar ställning för vettiga arbetsvillkor, med möjlighet till sjukpenninggrundande inkomster, pensionspoäng etc för alla kategorier forskare på universitet och högskolor, dvs för alla de organiserar. Inget direkt iögonfallande i detta, kan man tycka. Men om man läser kommentarerna till denna artikel så inser man att folk tänker olika. Välidgt olika. Så olika att det faktiskt är motiverat att tala om att somliga är mer olika än andra.
SULF:s resonemang kallas verklighetsfrämmande. Men märkligt nog bara av människor som själva har anställningar med alla de förmåner detta innebär. Sen kommer en lång utläggning undertecknad av Prof. Dr. Asteman med rubriken "vi måste prioritera resultat framför trivsel och mys". Först tänker man "jaja, han är ironisk", och sen tänker man, men med en liten, liten klump av tvivel i magen "jaja, han är ironisk" och så tänker man att ja, men det måste komma en slutkläm som skingrar kvarvarande tvivel och verifierar att det är ironiskt. Det är bara det, att den slutklämmen kommer inte.
Och det är så dumt att det borde vara ironiskt. Men å andra sidan har jag hört så många stolliga saker sägas av professorer för att motivera sämre villkor för doktorander än andra grupper. Så jag vet inte. Jag vet inte heller vad jag ska tro om nästa inlägg, undertecknat Bengt Nordén som hävdar att "kvinnliga doktorander är minst lika bra som kineser". Och om detta är ironier, då kan jag bara säga att skribenterna har inte riktigt lyckats förmedla det på ett sätt som inte kan missförstås. Och om det inte är ironi, ja, då är det ett ypperligt exempel på att somliga är mer olika än andra.
Men kika gärna in på länken här ovan, och skaffa er en egen uppfattning. Där finns andra intressanta debatter att läsa också.
Sunday, April 08, 2007
Professorskrav...
Mitt andra projekt för den här dagen är ju att bli av med flyttkartongerna som stått i vardagsrummet ett tag. Det har gått ganska bra i och för sig, men det är å andra sidan desto fler saker på golvet nu. Men nettovinsten är ändå säkrad för man står inte ut med att ha grejerna på golvet så länge och därför kommer de automatiskt (nåja) att förflyttas till mer lämpliga platser...
Men det tar tid, eftersom jag inte slängde allt som borde ha slängts innan flytten (varför lyckas man aldrig slänga allt som borde slängas innan man flyttar? Är det en naturlag?) och då måste man ju kolla igenom allt, annars kan man ju råka slänga något intressant. (Hmm, nej inte så troligt... Däremot är det helt säkert att man ska ha osentimentala dagar när man slänger saker, så att man inte sparar papper som man ägt i åtta år, inte tittat eller ens tänkt på de senaste sju med motiveringen att det kan vara kul att kolla på. Visst. Sure thing! och när skulle jag då kolla på dem om jag inte gjort det de senaste 7 åren. Ja, de åkte i pappersinsamlingen idag!)
Men i alla fall så hittar man ju en del roligare grejer också. Till exempel så hittade jag ett handskriver a4-papper med "informella kvalifikationer för att bli professor". Om jag minns rätt formulerades dessa under inverkan av jetlag, frustration och en rimligt stor mängd fnitter (på konferens i Kalifornien för ett par år sen).
Så vilka var då de informella krav vi konstaterade måste finnas?
1. Du ska vara fullt kapabel att alltid överskrida tidsramen för ett föredrag, allra helst på konferens
2. Du ska absolut inte kunna hantera den kombinerade laserpekaren/fjärrkontrollen när du håller föredrag
3.Du ska se varje fråga som ett tillfälle att hålla en hel föreläsning om det som för tillfället intresserar dig mest (vilket i allmänhet är helt utan korrelation till vad frågan handlade om)
4. Du bör besitta förmågan att fullt ut tro att alla dina doktorander, post docs och andra medarbetare är tankeläsare, för hur skulle du kunna veta om du verkligen sagt något eller om du bara tänkte säga det
5. Du bör vara övertgad om att du fortfarande, trots att det är minst 15 år sedan du använde ett labinstrument senast, fortfarande vet exakt hur man gör (fast instrument och programvara uppdaterats ett inte oansenligt antal gånger sen dess)
6. Till sist bör du vara fullt kapabel att förkasta dina egna ändringar i ett manus med ett lätt fnysande.
Som sagt, vi var nog lite frustrerade över (bristen på) tidsdisciplin på den konferensen... Och nu har faktiskt den papperslappen också gått till pappersinsamlingen.
Men det tar tid, eftersom jag inte slängde allt som borde ha slängts innan flytten (varför lyckas man aldrig slänga allt som borde slängas innan man flyttar? Är det en naturlag?) och då måste man ju kolla igenom allt, annars kan man ju råka slänga något intressant. (Hmm, nej inte så troligt... Däremot är det helt säkert att man ska ha osentimentala dagar när man slänger saker, så att man inte sparar papper som man ägt i åtta år, inte tittat eller ens tänkt på de senaste sju med motiveringen att det kan vara kul att kolla på. Visst. Sure thing! och när skulle jag då kolla på dem om jag inte gjort det de senaste 7 åren. Ja, de åkte i pappersinsamlingen idag!)
Men i alla fall så hittar man ju en del roligare grejer också. Till exempel så hittade jag ett handskriver a4-papper med "informella kvalifikationer för att bli professor". Om jag minns rätt formulerades dessa under inverkan av jetlag, frustration och en rimligt stor mängd fnitter (på konferens i Kalifornien för ett par år sen).
Så vilka var då de informella krav vi konstaterade måste finnas?
1. Du ska vara fullt kapabel att alltid överskrida tidsramen för ett föredrag, allra helst på konferens
2. Du ska absolut inte kunna hantera den kombinerade laserpekaren/fjärrkontrollen när du håller föredrag
3.Du ska se varje fråga som ett tillfälle att hålla en hel föreläsning om det som för tillfället intresserar dig mest (vilket i allmänhet är helt utan korrelation till vad frågan handlade om)
4. Du bör besitta förmågan att fullt ut tro att alla dina doktorander, post docs och andra medarbetare är tankeläsare, för hur skulle du kunna veta om du verkligen sagt något eller om du bara tänkte säga det
5. Du bör vara övertgad om att du fortfarande, trots att det är minst 15 år sedan du använde ett labinstrument senast, fortfarande vet exakt hur man gör (fast instrument och programvara uppdaterats ett inte oansenligt antal gånger sen dess)
6. Till sist bör du vara fullt kapabel att förkasta dina egna ändringar i ett manus med ett lätt fnysande.
Som sagt, vi var nog lite frustrerade över (bristen på) tidsdisciplin på den konferensen... Och nu har faktiskt den papperslappen också gått till pappersinsamlingen.
Monday, April 02, 2007
Oj vad skoj!
Tog mig just samman och kikade in på platsbanken. Dagen då man måste börja söka jobb på allvar närmar sig ju med stormsteg - mindre än en månad kvar på unversitetet nu... Och det var ju skojig läsning. Drällde av annonser där de ville ha en disputerad fysikalkemist som kan en massa spektroskopi... Eller också inte.
Dessutom ska man veta att det inte nödvändigtvis är en fördel att ha en doktorsexamen när man söker jobb. Utbildning lönar sig inte alltid, tyvärr...
Dessutom ska man veta att det inte nödvändigtvis är en fördel att ha en doktorsexamen när man söker jobb. Utbildning lönar sig inte alltid, tyvärr...
Wednesday, March 28, 2007
Universitetsgranskning
Uppsala Universitet ska granska all sin forskning. För att försäkra sig om att den håller måttet. UNT skriver om saken.
Det har varit ett väldigt liv om saken på senare tid, eftersom utvärderingsgruppen skulle komma just till oss idag. Igår kom det tex ut ett mail som nedanstående citat är hämtat från: "Everyone must be here well before 9 am and should be active. Make sure that every lab is active - check with your colleagues who is where!"
Utöver det fick vi också veta att fikarummet inte fick nyttjas under de timmar som panelen var här. (OK det är lite oklart om man inte ens fick dricka kaffe eller om man bara inte fick sitta där). Och hänga i korridorerna var, som ni förstår, inte ens att tänka på. Alla seniora forskare som skulle vara med på själva mötet hade dessutom ålagts klädkod...
Resultatet? Tja, sällan har jag sett en så död korridor på jobbet. Alla var upptagna med att (verka) vara aktiva bakom stängda dörrar. Jag är inte alls säker på att det är en bra sak för vetenskapen att folk inte tillåts sitta i fikarummet och diskutera alla de som saker som ofta diskuteras där, inklusive forskning och vetenskap. Dessutom vet ju alla att kaffe är en nödvändighet för bra forskning och glada forskare...
Och ja, jag borde fortfarande fundera på vad jag ska skriva som ska få vetenskapsrådet att ge postdokpengar till just mig. Verklighetsflykt? Vem? Jag?! Kan jag väl aldrig tänka mig...
Det har varit ett väldigt liv om saken på senare tid, eftersom utvärderingsgruppen skulle komma just till oss idag. Igår kom det tex ut ett mail som nedanstående citat är hämtat från: "Everyone must be here well before 9 am and should be active. Make sure that every lab is active - check with your colleagues who is where!"
Utöver det fick vi också veta att fikarummet inte fick nyttjas under de timmar som panelen var här. (OK det är lite oklart om man inte ens fick dricka kaffe eller om man bara inte fick sitta där). Och hänga i korridorerna var, som ni förstår, inte ens att tänka på. Alla seniora forskare som skulle vara med på själva mötet hade dessutom ålagts klädkod...
Resultatet? Tja, sällan har jag sett en så död korridor på jobbet. Alla var upptagna med att (verka) vara aktiva bakom stängda dörrar. Jag är inte alls säker på att det är en bra sak för vetenskapen att folk inte tillåts sitta i fikarummet och diskutera alla de som saker som ofta diskuteras där, inklusive forskning och vetenskap. Dessutom vet ju alla att kaffe är en nödvändighet för bra forskning och glada forskare...
Och ja, jag borde fortfarande fundera på vad jag ska skriva som ska få vetenskapsrådet att ge postdokpengar till just mig. Verklighetsflykt? Vem? Jag?! Kan jag väl aldrig tänka mig...
Subscribe to:
Posts (Atom)
