Nå, hela den är sommarsummeringen är ju egentligen inte särskilt viktig, eller särskilt spännande, utan mest en ursäkt för att få lägga upp lite blandade foton, och få göra en och annan spaning av mindre vikt som kanske egentligen inte borde bloggas alls. Att beskriva allt skulle bli lite som Galenskaparnas husvagnslåt från Macken... (Fast i mitt fall då Boston, Baltimore, Newark, Uppsala, Nybro, Öland, Nybro, Uppsala, Stockholm, Uppsala, Knivsta, Södertälje, Uppsala, Nybro, Linköping, Köpenhamn, Lidköping, Vänersborg, Göteborg, Baltimore, Newport, New York, Baltimore, Boulder, Denver, Baltimore, Harpers Ferry, Shenandoah, på ca två månader... Kanske inte är så konstigt att jag känner mig lite trött nu? Men roligt var det nästan hela tiden.)
I blandad ordning således.
Snille och smak kan inte sägas gå hand i hand på fotokemikonferenser, därtill är mängden hawaiiskjortor alltför stor. "Smakfullt" är inte heller det första ord man tänker på när man ser det diplom som (tillsammans med en liten summa pengar) utgör mitt avhandlingspris. Men som så klokt påpekades för mig när jag gnällde över detta, så är ett fult diplom fortfarande bättre än inget diplom. Men snyggt är det inte. Dessutom finns det ett litet men irriterande stavfel på det...
Osnyggt diplom, och ett par övergivna converse (troligen ägda av en hawaiiskjortsbeklädd fotokemist) på first beach i Newport.
Småland och Öland var ungefär som det brukar vara. Fast inte lika stillsamt som vanligt. Det
senaste tillskottet till släkten, den jämfotahoppande hunden Krutis (som det bara finns en enda någorlunda skarp bild på, eftersom han sällan är tillräckligt stilla tilllräckligt länge), ordnar mer oordning i mina föräldrars hus än de sett på länge. Men han är ofantligt charmig!Om tiden som tillbringades i Uppsala skulle man kunna säga mycket. Men det är sannolikt klokast att inte säga något alls. Men det var förstås mycket trevligt att träffa vänner, bekanta och före detta kollegor. Och det var trist att packa flyttkartonger, men inget av detta är ju särskilt förvånande.
Västsverige bjöd på strålande väder utan några spår av det sneda regn som påstås vara så frekvent förekommande i Göteborg. Bland spaningarna därifrån märks att 1) tidningarna där rapporterar inte om riktigt samma sorts brott som här. Snatterier tar sig liksom inte riktigt in på de Baltimoriska motsvarigheterna till "polisronden" ("Polisronden" påstås för övrigt vara den mest lästa sidan i Nya Lidköpings-tidningen, men jag vet inte om det verkligen är sant). Och 2) Göteborg är för övrigt den enda svenska stad jag besökte i somras som åtminstone pyttelite förstått vad konceptet takeaway-kaffe går ut på. (Och det är inte att man ska vara tvungen att ta sig till city innan man kan köpa sitt kaffe, utan att man kan göra det på vägen dit, typ.)
I Västsverige bjöds det också på nya trevliga bekantskaper (fast egentligen kanske det är bättre att beskriva det som nya IRL-bekantskaper), vilket i denna bildkavalkad får illustreras av Tora. (Och till mjn med fru vill jag bara säga att jag är ledsen att jag sabbade er tidpslanering för sista kvällen i Sverige så kapitalt, men jag vill säga till mitt försvar att det inte bara var mitt fel för det var faktiskt inte bara var jag som pratade... :-) )
Tora och så "polisronden" då. Bortsett från att tidningen kanske inte var så spännande visade sig Lidköping dock från en betydligt bättre sida i år jämfört med förra sommaren.
New York-trafiken skulle jag inte vilja uppleva som bilist. Som tur är kan man ju åka tunnelbana
istället... Eller gå. Men Manhattan från förbifartsvägen är ganska OK som utsikt. (Det finns vägar där med 13 filer i samma riktning. 13!)
Tunnelbanestationsdekoration längs med en av de gröna linjerna, Manhattan från Brooklyn bridge och Manhattan sett från I-95.
Jag kan säga att det räcker, alldeles utmärkt dessutom, med att köra bil runtomkring DC en söndagskväll med allt vad det innebär av (lika mycket, med betoning på mycket) trafik i fem filer i vardera riktning, med lika mycket trafik i alla, avfarter både till höger och vänster, högerfiler som blir exit only-filer, omkörningar från alla håll och hastighetsbegränsingar som av ens medbilister betraktas som ett inte-särskilt-roligt skämt. (Man kan liksom inte hålla en hastighet minst 15 miles/timme långsammare än alla andra, eftersom det skulle störa trafikrytmen lite för mycket för att det skulle bli poppis...)
Och då får jag nog ändå erkänna att jag var mindre stressad över detta bilkörningsmoment än utsikten att träffa på en livs levande björn i Shenandoah, som andra tydligen hade skådat längs med vår vandringsväg. (Låt oss säga som så att det är oklart om det där prasslet vi hörde verkligen var en björn, eller om det var något annat, men det var alldeles tillräckligt misstänkt för att undertecknad skulle tycka att det var onödigt spännande, och somliga andra bestämde sig för att dra slutsatsen att det var en björn.)
Utsikt från Skylinde drive i Shenandoah, och utsikt över Harpers Ferry från Maryland Heights. Det var inte lika mycket folk i Shenandoah som i Harpers Ferry...Man kan i alla fall konstatera att det finns riktigt vildmark på någorlunda nära håll. Och utsikten var fantastisk. För den som har vägarna förbi kan jag rekommendera en tur på Skyline drive. Fler bilder finns förstås där de brukar finnas. Och man skulle kunna säga massor av andra saker förstås, men nu tror jag bestämt att det får räcka så här.
