Två försenade födelsedagsfiranden...

Igår lyckade jag med konstycket att uppmärksamma två olika, redan inträffade födelsedagar, på en och samma dag. Ska kanske också tillägga att båda födelsedagarna var mina - både min 30-årsdag och 31-årsdag på en och samma dag, alltså. Först (choklad)tårta på Fågelsången för att uppmärksamma min 31-årsdag (inte så väldigt försenat), och sen en kväll i Stockholm med Linda och Stina, som faktiskt var en 30-årspresent (lite mer försenat, men det är inte alltid så lätt för en Uppsalabo, en Södertäljebo och en Övertorneåbo att sammanstråla). Det var fantastiskt väder och det blev en otroligt trevligt kväll med massor av prat, god mat och uppdateringar på alla fronter. Det är inte så dumt att fira sina födelsedagar lite försent heller!

En annan sak som också slog mig igår när jag, eftersom jag var lite sen, var tvungen att ta tunnelbanan mellan Centralen och Slussen trots att vädret var synnerligen promenadinbjudande, var skillnaden mellan svensk tunnelbana och fransk Metro. I Sverige är avståndet mellan vagn och plattform nästan alltid lika stort och i princip alltid väldigt litet. Trots detta meddelar den metalliska speakerrösten att man bör se upp för avståndet mellan vagn och plattform (och så funkar det för övrigt också även i London och New York). I Paris däremot är det enda som är säkert att avståndet är olika vid varje station - det kan vara stora höjdskillnader, och ibland ganska breda avstånd man ska ta sig över. Likväl är det ingen som på varken franska eller något annat språk varnar för avståndet (och detta trots att somliga av oss skulle ha problem att ta oss fram på helt plan mark i en del av de mycket intressanta skokreationer som man kan se parisiskorna i...). Fransmännen tycks alltså förutsätta att man helt enkelt ska se sig för innan man kliver på eller av. Det är inte utan att jag kan känna viss sympati för den tanken. Som om man hade något slags eget ansvar för att man inte skadar sig. Det känns faktiskt inte helt orimligt.