Monday, June 05, 2006

Högerhopp och galenpannor...

Först några ord om ”Högerhoppet” – Evin Rubars dokumentär om centerpartiet. Det första är att ja, jag kan inte tycka att den var särskilt upprörande. Förutom att Rubar tycks ha blandat ihop ett par stämmor med varandra (vilket må vara förlåtet, de var ganska många i centerpartiet förr om åren) så var det väl inget som var helt uppåt väggarna (med undantag för Tommy Möller som uppenbarligen inte vet så mycket om c som han själv tycks tro) men däremot fascinerar mig perspektivet. Staffan Svensson, Anders Ljunggren och Olof Johansson, men inte Henrik Sjöholm, Andreas Carlgren eller Lars Weinehall… Jag har haft förmånen att sitta i centerpartiets partistyrelsen både under Lennarts och Mauds partiledarskap, sannolikt gör det mitt perspektiv lite annorlunda. Det första jag tänker säga är att det är alldeles säkert att det inte bara är centerpartiet som har utvecklats, det har även Maud Olofsson. (Somliga, däribland jag tycker att det är åt rätt håll, som om det nödvändigtvis ska klassas som höger det vet jag inte) Det andra är att det som fullt ut genomförts under Mauds tid i många stycken påbörjades under Lennarts tid som partiordförande. Därmed inte sagt att inte Maud har lyckats bra i genomförandet, och inte heller sagt att det hade lyckats om Lennart inte avgått. Men nog ska båda de två (och för den delen många andra också) ha cred för förnyelsen av centerpartiet.

Så till galenpannorna. Det var en gång en professor (p) och en forskarassistent (f) som var osams. (Det är inte alldeles ovanligt på universitetet.) (f) och (p) har en gemensam doktorand, eller snarare, hade en gemensam doktorand. De har nämligen blivit så sandlådeosams att de låter sina interna stridigheter gå ut över sin doktorand (som råkar vara en av mina samarbetspartners). Man skulle kunna tycka att de, som andra vuxna människor, skulle kunna försöka reda ut sina konflikter utan att tredje part drabbas, men istället drar ingen av dem síg för att dra in dokoranden i sitt spel, och låta henne bli lidande. Ett exempel är att en av dem skrivit till en vetenskaplig tidskrift och bett dem stoppa publiceringen av en redan accepterad artikel, för att (f) och (p) inte är ense om vem som ska vara sistaförfattare (det är finast att stå sist) på artikeln. Och vem drabbar det i första hand? Ja, ni som gissar (f) har fel, så även ni som gissar (p) - rätt svar är förstås doktoranden! Som inte ens är osams. Ibland undrar man om universiteten befolkas av vuxna människor, eller om det i själva verket bara är ett enda stort vuxendagis, utan förskollärare... Galenpannor! Jag blir så upprörd. Handledare ska hjälpa doktorander - inte stjälpa. Ja, nu ska jag ut och springa så att jag blir av med lite aggressioner.

3 comments:

Anonymous said...

Great site loved it alot, will come back and visit again.
»

Johan Lundgren said...

Och så tycker du man är lite konstig som inte med autmatik slänger sig i in akademinsvärld...
Ha en bra sommar.

Maria Abrahamsson said...

OK, du har en poäng där, men å andra sidan finns det handledare som inte beter sig på det viset, också.