Empiriska studier visar...

...att om man jobbar någonstans mellan 12 och 16h per dygn så hinner man inte sova så mycket och då blir man trött.

...fotbollsspelande botar inte halsont, snarare förvärrar det saken.

...disk inte diskar sig själv och insamlade experimentall data inte analyserar sig själva.

Samma empiriska studier visar också att risken för meningslösa bloggposter som inte bidrar med något annat än upprepningar av det redan uppenbara ökar exponentiellt med bristen på sömn.

1000 saker...

... att blogga om, men dessvärre ca en miljon saker att göra på jobbet. Därför fortsätter det sporadiska bloggandet ett tag till medan jag jobbar hela dagarna och halva nätterna, kliar myggbetten från den gångna helgen och funderar på hur i herrans namn jag ska hinna tvätta innan jag drar till New York igen på fredag. Nu är dock mitt prov klart att mätas på. Peace out!

Tidsangivelser och andra sorters lögner

Hoppas att ni hade en bra midsommar! Själv sitter jag på BWI och väntar på ett flyg till Boston. Imorgon blir det nämligen midsommarfirande i Massachussets för min del. Vägen dit tycks dock vara kantad av förseningar. Tåget ut till flygplatsen var försenat men ingen brydde sig om att annonsera den förseningen, eftersom 15 minuter sent ändå är nästan i tid, om man ska tro Amtrakpersonalen på Penn Station i Baltimore.

På flygplatsen ger alla monitorer olika avgångstid för mitt flyg, fast alla har gemensamt att de anger en senare tid än den planerade avgångstiden. Vid gaten, där det fortfarande inte finns något flygplan, annonseras dock fortfarande den ordinarie avgångstiden 4.30 pm, vilket är ungefär 15 minuter från nu...

En helt annan sorts lögner var morgonen samtalsämne i labbet. Mina vänner, A och K, är ett par. Ett lesbiskt par. K:s mamma har vissa problem med att hennes dotter är homosexuell, och har därför bestämt sig för att detta är guds sätt att straffa henne för hennes synder. A:s mamma är, trots att A och K har varit ett par sen de var tonåringar och bott tillsammans bra länge, övertygad om att detta bara är en fas. På senare år har de båda mammorna lyckats upprätthålla illusionen att deras döttrar inte egentligen är homosexuella eftersom de bor i en "two-bedroom-apartment", och alltså, förstås har varsitt sovrum. Det blev visst stort familjedrama när A och K kastade ut extrasängen som för syns skull stått i det sovrum som de ändå bara använde som arbetsrum.

Nu ska A. och K. köpa hus. Vilken sorts lögn de båda mammorna ska komma upp med för att rationalisera detta beteende från döttrarna är ännu oklart, men de har låtit meddela att de fortfarande betraktar det hela som en fas, som kommer att gå över, vilket årtionde som helst nu. A hade visst sagt till sin mamma igår att hon kanske borde överge denna livslögn en gång för alla och acceptera faktum. Modern ifråga svarade att det tänkte hon minsann inte göra, och om A trodde att hon någonsin skulle acceptera det hela och, hemska tanke, berätta för sina vänner att hennes dotter är homosexuell så trodde hon helt fel.

Ibland krävs det bara vanligt folkvett för att man ska känna sig som en oerhört liberal och tolerant människa.

Wolftrap

Dags att skriva något på den här försummade bloggen kanske? Det har ju blivit sommar i Maryland också. Och på sommaren gör man somriga saker som att jobba, träna inomhus för att det är antingen för varmt eller alldeles för mycket blixtar och dunder utomhus, jobba, bli genomblöt av antingen luftfuktighet i kombination med hög temperatur eller för att det vräker ner regn (och ibland hagel) och åskar som tredje världskriget brutit ut. Och så kan man gå på utomhuskonsert också.

I Virginia, som inte är så långt bort som det låter, finns Wolftrap National Park, som är en "National park for the performing arts". Där var vi igår för att se Matt Nathanson och Indigo Girls. (Nåja, somliga av oss är definivt mer förtjusta i den senare...) Det var det ganska många andra också som var, och inte alla av dessa ett par tusen var så praktiskt lagda. Väderleksprognosen talade om ett par timmar av "severe thunderstorms and rain".

Det fick oss att tycka att det var en bra ide att packa regnkläder och det var vi mycket nöjda med när väderprognosen med råge infriades. (jag har aldrig varit utomhus i värre åskväder...) Dessutom var alla som satt bakom oss också nöjda, eftersom de fortfarande kunde se då vi inte raskt slog upp fyra gigantiska paraplyer. Som extra bonus funkar regnställ också mycket bättre under långvarigt kraftigt regnande om man vill förbli någorlunda torr. Och när två timmars regn förvandlar gräsmattan till lerfält är regnställ också mycket pratiskt. Det var en och annan som fick ofrivilliga lerinpackningar igår kväll. (Att lersanera mina skor står fortfarande på att-göra-listan dock...) Men trevligt var det. Och säkert också jättebra för mitt onda knä. (Oklart exakt hur, men trevliga saker är väl alltid bra?)

Röstförklaring

Förra fredagen var jag i DC för att göra mitt första besök på svenska ambassaden med syftet att rösta i Europaparlamentsvalet. Och det gjorde jag också, men utan någon som helst entusiasm.

Så jag röstade, men jag var tvungen att övertyga mig själv om att jag röstade på en kandidat, snarare än ett parti. (Ja, jag övervägde piratpartiet, men av olika skäl bestämde jag mig för att inte göra det. Jag tänker dock inte klandra någon som gör det.) Jag är fortfarande medlem i centerpartiet, men måste medge att jag inte är särskilt imponerad av dem just nu. (Det var min diplomatiska sida som talade där...) Att följa debatten från centerstämman var mest deprimerande - inte minst med tanke på en del osedvanligt korkade uttalanden från fler än en riksdagsledamot.

Likväl var det en centerpartist som fick min röst i slutänden. Någon jag känner sedan ganska länge. En person vars intellekt jag beundrar och vars arbetskapacitet är något utöver det vanliga, dessutom en människa som vågat tänka självständigt i förhållande till partiledningen. (Det sista är inte så vanligt som man skulle kunna tro, alldeles oavsett vad ledande centerpartistiska företrädare säger om takhöjden i partiet...) Jag vet att hon har förmåga att få saker uträttade och jag vet att hon och jag är ense i nästan alla frågor som är viktiga för mig och som har någon slags relevans för Europaparlamentsvalet. Ändå var jag tveksam. Mycket tveksam. Det som till sist fällde avgörandet var hennes, eventuellt något populistiska men likväl principiellt viktiga, beslut att JO-anmäla Uppsala Universitet, Linköpings Universitet och Växjö Universitet för att de stängt av studenter från internet.

Jag kryssade alltså Lena Ek. Inte med någon vidare entusiasm för hennes parti, särskilt inte i integritetsfrågorna, men med lite mer entusiasm för henne.

Efter att jag röstat stod det också klart att Lena valt att "integritetscertifiera" sig, vilket gör att jag känner mig mer bekväm med mitt val. Och jag tror att Lena kan göra stor nytta under ännu en mandatperiod. Men innerst inne hoppas jag att piratpartiet får så många röster att det skakar om ordentligt bland de etablerade partierna, för de har uppenbarligen inte begripit att personlig integritet är en grundläggande rättighet och en av fundamenten i en fungerande demokrati.

Också en sorts dag...

Vi hade labstädning och -inventering idag. Det betyder att jag äntligen fått bort lite damm i laserlabbet. Det krävde bara fyra omgångar med klibbig dammsamlare. Och fyra omgångar med moppen.

Det är dock inte det minsta synd om mig. För det första så fick jag äntligen ett rent laserlab och för det andra så fick jag ju tillfredsställelsen att alla insåg att mitt tjat om att vi behövde städa inte var fullt så omotiverat som de trodde. Och vi hittade en massa coola grejer som vi nu måste komma på experiment åt. Men framför allt slapp jag inventera kemikalier genom att ta ut dem ur skåpen, skriva upp namn, datum för ankomst och öppnande, varifrån det är köpt, var det förvaras och så ställa tillbaka burken/flaskan i samma skåp igen.

Och sen kom jag hem. Och hade fått ett paket med en försenad födelsedagspresent. Av innehållet att döma kan man lätt få intrycket att avsändaren anser att jag
1) äter för lite daim (kan mycket väl stämma),
2) borde intressera mig mer för kungligheter (kommer inte att hända!) samt
3) borde flytta till Göteborg (den som lever får se hur det blir med den saken. I dagsläget verkar dock Göteborg väsentligt mycket sannolikare än Brooklyn).

Och som en perfekt (nåja) avslutning på det hela ska jag spela fotboll om 40 minuter och sen korrekturläsa lite innan det är dags att sova.

En annan dag ska jag blogga om att jag har röstat, och varför och med vilka stora betänkligheter jag till sist gjorde det.