New Mexico-road trip: Och fortsatte lite oväntat...

Vi flög Southwest (i mitt tycke USAs bästa inrikesflygbolag) från Detroit till Oklahoma city, med ett byte i St Louis. Det var onekligen lite skumpigt att landa och starta i Missouri, men då visste vi, som tur var, inte att det antagligen berodde på den ordentliga storm som var på väg däråt, och som orsakade stor materiell förstörelse och dessvärre också tog några människoliv.

Vi fokuserade istället på att det ibland är extra underhållande att flyga Southwest. Säkerhetsinformationen innehåller förstås allt det vanliga, men har man tur kan man få den levererad med lite extra krydda. Vad sägs om "This is a non-smoking flight. Thus, if you need a cigarette, you need to climb out on the wing. If you can light it, you can smoke it". Eller "Should we experience a drop in cabin pressure, not that we think that it will, 'cause if we did we would surely not have come to work today, an oxygen mask will appear from the panel above your seat. Put on your own mask first, before assisting small childs or anyone behaving like a small child", och slutligen "The safety card, a New York Times bestseller, and God knows what else, can be found in the seatpocket in front of you". Och så fick vi oss också en liten, och mycket tonsäker, flygvärdinnesång till livs efter landning. Spontana applåder uppstod.

St Louis till Oklahoma city kan ha varit resans mest odramatiska del och är således inte värd att nämna vidare. Hyrbilsupplockandet gick bra, även om agent Tamara antagligen aldrig hade träffat två livs levande filosofie doktorer tidigare i sitt liv. Helt klart var dock att hon ansåg att compact cars inte är för PhD:s. Till sist fick vi dock bilen, och kunde äntligen dra västerut. Planen var att ta sig den här sträckan innan det var dags för första nattvilan i Santa Rosa, New Mexico.


Visa större karta

Genom Oklahoma gick allt bra, även om vi tvingades notera att det blåste ganska friskt. (Dock kom inga fåglar fallandes ner ur skyn, och det är ju alltid en bra sak.) Väl inne i Texas kom våra fördomar på skam. Man kan visserligen utan problem föreställa sig att bränder och sandstormar skulle kunna vara ett problem, men att vindrutetorkarna skulle få jobba ordentligt i västra Texas hade jag inte förutsett. Alltid lär man sig något. Möjligen borde detta faktum fått oss att fundera lite över vädret längre fram på resan... Det skulle nämligen bli betydligt värre.