Mitt andra projekt för den här dagen är ju att bli av med flyttkartongerna som stått i vardagsrummet ett tag. Det har gått ganska bra i och för sig, men det är å andra sidan desto fler saker på golvet nu. Men nettovinsten är ändå säkrad för man står inte ut med att ha grejerna på golvet så länge och därför kommer de automatiskt (nåja) att förflyttas till mer lämpliga platser...
Men det tar tid, eftersom jag inte slängde allt som borde ha slängts innan flytten (varför lyckas man aldrig slänga allt som borde slängas innan man flyttar? Är det en naturlag?) och då måste man ju kolla igenom allt, annars kan man ju råka slänga något intressant. (Hmm, nej inte så troligt... Däremot är det helt säkert att man ska ha osentimentala dagar när man slänger saker, så att man inte sparar papper som man ägt i åtta år, inte tittat eller ens tänkt på de senaste sju med motiveringen att det kan vara kul att kolla på. Visst. Sure thing! och när skulle jag då kolla på dem om jag inte gjort det de senaste 7 åren. Ja, de åkte i pappersinsamlingen idag!)
Men i alla fall så hittar man ju en del roligare grejer också. Till exempel så hittade jag ett handskriver a4-papper med "informella kvalifikationer för att bli professor". Om jag minns rätt formulerades dessa under inverkan av jetlag, frustration och en rimligt stor mängd fnitter (på konferens i Kalifornien för ett par år sen).
Så vilka var då de informella krav vi konstaterade måste finnas?
1. Du ska vara fullt kapabel att alltid överskrida tidsramen för ett föredrag, allra helst på konferens
2. Du ska absolut inte kunna hantera den kombinerade laserpekaren/fjärrkontrollen när du håller föredrag
3.Du ska se varje fråga som ett tillfälle att hålla en hel föreläsning om det som för tillfället intresserar dig mest (vilket i allmänhet är helt utan korrelation till vad frågan handlade om)
4. Du bör besitta förmågan att fullt ut tro att alla dina doktorander, post docs och andra medarbetare är tankeläsare, för hur skulle du kunna veta om du verkligen sagt något eller om du bara tänkte säga det
5. Du bör vara övertgad om att du fortfarande, trots att det är minst 15 år sedan du använde ett labinstrument senast, fortfarande vet exakt hur man gör (fast instrument och programvara uppdaterats ett inte oansenligt antal gånger sen dess)
6. Till sist bör du vara fullt kapabel att förkasta dina egna ändringar i ett manus med ett lätt fnysande.
Som sagt, vi var nog lite frustrerade över (bristen på) tidsdisciplin på den konferensen... Och nu har faktiskt den papperslappen också gått till pappersinsamlingen.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment