Forskningsresultat, och hur man förhåller sig till dem

Det kommer nyheter om forskningsfusk mest varje dag nu. Det är lite tråkigt, så jag tänkte inte skriva så mycket om det. Istället något om hur man förhåller sig till spännande forskningsresultat.

I onsdags hade jag möte med mina handledare, och presenterade några nya resultat. Jag tyckte själv att de var ganska roliga och lovande, men eftersom det fortfarande är ett nyckelresultat som saknas så vill jag inte ta ut någonting i förskott. (Och nu undrar ni förstås, varför gör hon inte bara den där mätningen då? Jo, för att instrumentet är sönder...) Min ena handledare blev alldeles exalterad och tyckte att det var fantastiskt bra, och började genast planera vilken vetenskaplig tidskrift det ska skickas till. Jag försökte hålla emot, med argumentet att vi faktiskt inte har nyckelresultatet ännu. Det gick så där bra...

Och sen hamnade vi i en pseudodiskussion om hurvida man ska ta ut roliga resultat i förskott (så att man får glädja sig åt dem någon gång) eller om man ska vänta tills man har dem (och riskera att inte få glädja sig alls åt det). Vilket man föredrar beror kanske på vilken sorts personlighet man är, och så länge man tar resultatet för vad det är, oavsett ens förväntningar på detsamma, så kan det väl kvitta. Men det gäller att inte vilja så mycket att man tolkar sina resultat felaktigt.

Någon annan gång, just nu är jag lite för trött, så ska jag också ta upp tråden med mindre roliga resultat, och varför ingen är särskilt intresserad av dem, även om det kan ligga mängder av välgjord forskning bakom.