Förbud. rättigheter och ansvar

En ekorr-post om vad som är mindre bra med piratpartiets valmanifest fick mig att börja kontemplera det här inlägget (istället för att korka igen kommentarsfältet därborta fullständigt)...

Jag har ju tidigare skrivit om att jag anser att man inte kan, eller bör, förbjuda allt som är dåligt. Jag anser nog att många politiker och opinionsbildare skulle må väl av att överväga de långsiktiga konsekvenserna av sina förbudsförslag lite oftare än vad de gör. För väldigt ofta handlar det ju om att något som är olämpligt ska förbjudas, men när de förbuden blir för många så blir det också lätt, lätt att gå ännu längre ut på det sluttande planet, och förbjuda också det som man för tillfället finner opassande. (Och jodå, sådana förslag komponeras i Sveriges riksdag redan idag.) Dessutom, ju fler förbud, desto större risk för övervaknings"behov", och ännu viktigare, ju fler förbud desto mindre krav ställer vi på att människor ska ta eget ansvar och bedöma konsekvenserna av sina egna handlingar. Dessutom misstänker jag att en inflation i förbud kommer att leda till att respekten för de som faktiskt är rimliga kommer att minska.

Det om förbud, nu något om rättigheter, inspirerat av det piratpartistiska förslaget om att "Regeringen ska utfärda direktiv till Luftfartsverket att senast den 1 juli 2011 erbjuda gratis,
inloggningsfritt och obegränsat trådlöst internet på samtliga större flygplatser." (sic!) Rättigheter är ett intressant begrepp, inte minst mot bakgrund av att det ju existerar en FN-deklaration om de universella mänskliga rättigheterna. Dessa debatteras då och då i politiska kretsar, inte så mycket för de första artiklarna som bland annat stadgar rätten till liv och frihet från slaveri, eller rätten att söka asyl, som för de senare som bland annat handlar om rätt till arbete och rätt till betald ledighet. Förvisso mycket trevliga fenomen, men kanske ändå rättigheter på ett något annat plan. Kan jag tycka. Rätten till liv ger liksom inte så mycket utrymme för tolkningar, medan rätt till betald ledighet faktiskt gör det.

Kanske har jag fel, men jag tycker mig också ana en trivialisering av rättighetsbegreppet - lite åt hållet "allt som jag vill ha är en rättighet och helst ska det vara gratis också". Ett annat exempel på hur rättighetsbegreppet urholkats är den före detta kollegan som hävdade att det var hans rättighet att, trots att han inte var sjuk, plocka ut sjukpenning eftersom han varit med och betalat in till systemet. (Hans politiska övertygelse låg, i alla fall på den tiden, långt till vänster.) Den typen av resonemang är både principiellt mycket märkligt (folk kräver ju ändå inte sina försäkringsbolag på pengar lite då och då, och gjorde de det skulle premierna rusa i höjden) och kontraproduktivt för alla som vill ha någon form av offentligt finansierad och allmänt tillgängligt socialförsäkringssystem.

Nåväl, om detta inlägg inte är så stringent och saknar slutpoäng (utom den vanliga då, att folk borde ta mer ansvar och tänka efter före) så beror det nog på att det är väldigt tidigt på morgonen och att jag har sovit väldigt lite inatt eftersom det bär av västerut idag. Någon slags semesterbildsuppdatering kan det nog tänkas bli här de närmaste veckorna...

Slutligen ett meddelande till mina föräldrar: Eftersom ni inte svarar i telefon så meddelas härmed att jag räknar med att vara tillbaka i landet den 23:e augusti.