För en och en halv vecka sen började en ack så viktig liten pryl i laserlabbet trilskas. Ordentligt. (För femtosekundslasernördar: en av delaylinjerna.)
Därför har de senaste arbetsdagarna (förutom de i Lund då) bestått av ganska stora mängder irriterat muttrande (och i ärlighetens namn också en och annan frustrationsinducerad svordom) medan vi felsökt.
Processen har förstås inneburit alla de vanliga testen, dvs att starta om allting på kontrollerat sätt. Det ledde inte till minsta framgång. Att brutalbryta strömmen till kontrollboxen däremot, det var något av ett framgångskoncept eftersom vi då faktiskt lyckades etablera envägskommunikation. Bara hälften kvar, typ.
Jag har spenderat löjligt mycket tid i sällskap med en voltmeter för att kolla att alla com-portar och pinouts funkar som de ska. (Det gjorde de, förstås.) Och jag har ökat på mina kunskaper om desamma med ca 300%. (Förvisso från en sorgligt låg startnivå.)
Vi har försökt men misslyckats med att installera om diverse styr- och diagnosprogram och chefen har fällt det redan klassiska uttalandet "Jag förstår att det här är svårt för er som väl knappt aldrig sett ett dos-program i hela era liv".*
Min privata skypebaserade elektronik/dator/laser-support har bistått med mängder av glada tillrop och ett och annat begripligt råd, och en hel del som säkert var utmärkta men som jag inte begrep... Jag har ångrat mycket bittert att jag aldrig lärt mig mer om elektronik....
...men å andra sidan visade det sig till slut att det förstås bara hade varit bortkastad tid. För det som till sist löste problemet var 1) en patch som gjorde att vi kunde köra testprogrammet med Windows XP och 2) att brutalrycka ur en annan kabel, som ingen hade tänkt på att man kunde rycka ur, och vips så hade vi, om än något svajig och inte helt felfri, tvåvägskommunikation igen. Ni kan ju hålla tummarna för att den här hightech-lösningen håller hela veckan ut...
*Samma chef som, förvisso i ett annat sammanhang, också föreslagit mig och doktoranden J att "ni som är unga kan väl leta upp nån femtosekundscommunity på nätet, det måste väl finnas massor av såna, där ni kan chatta lite med folk, det kan vi säkert lära oss något bra av"
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
3 comments:
Jag älskar den där sista kommentaren :) hittat ngt sådant community??
Själv har jag ägnat mig åt att försöka få en qPCR apparat att kopplas med datorprogrammet som styr det. vi kan säga så här, både programvaran och apparaten är från samma bolag så det borde funka... eh jo, borde.
Visserligen funkar det ibland, men varje gång på samma sätt? icke. Det är mer som den där procesen "start om, gör om, gör om, samma sak igen" och sen - till allas förvåning - fungerar det. Utmattningstaktik alltså. Helt fascinerande!
Lycka till med lösningen och att ni kan få en mer hållbar lösning tillslut!
tack! Och lycka till själv, den sortens problem är alltid lika roliga att deala med... (Jag har förresten, tro det eller ej, inte letat efter några femtosekundscommunityn på nätet. undrar om det gör mig till en dålig postdoc?)
Åh herregud vad kul! Själv fick jag i uppdrag av samma chef att hitta lösningar på ett annat problem i samma labb på liknande sätt för ett par år sedan. Jag postade ngt i blindo och fick aldrig något svar. Jag var yngre då.
Post a Comment