Ett historiskt val

Ja, så vann han då, Barack Obama. Stort dessutom. Och han tog hem både elektorerna och det som kallas popular vote med en tre miljoner röster eller så, enligt de sista prognoser från CNN som vi såg innan jag gick hem.

Samtidigt som vallokalerna stängde på den demokratiska västkusten tillskrev CNN med flera nyhetskanaler Obama segern. Och mycket snabbt därefter gratulerade McCain OBama till segern. Och höll sedan ett tal som lät mycket mer som den senator han var innan han blev presidentkandidat... Och det var ett riktigt bra tal, rent retoriskt sett. Effekten förtogs dock lite av att Palin stod på scenen och såg mycket besvärad och mycket missnöjd ut...

Obamas tal innehöll inte mycket politisk substans (vilket man inte kan klandra honom för, den typen av tal gör sällan det...) utan byggdes istället runt det faktum att amerikanerna idag har gjort ett historiskt val (och då tänker jag inte på att Biden är katolik). Och det är stort. Hur stort insåg jag inte förrän i kväll/natt - helt enkelt eftersom jag aldrig riktigt på allvar har behövt konfrontera den segregation som absolut existerar här. Men bara rapporterna om hur många svarta som röstat för första gången idag säger något om vad detta faktiskt betyder. Och dessutom har USA bevisat att det inte är så ärkekonservativt som många tror.

En återstår förstås att se vad Obama tänker göra med det här mandatet. Och hur han ska lyckas leva upp till de enorma förväntningar som människor har på honom. Det blir en spännande tid framöver.

Och om ni hittar en massa stavfel och konstiga meningsbyggnader i det här inlägget så beror det nog på att kombinationen alkoholhaltiga drycker (det faktum att Palin inte blir vicepresident är definitivt värt att fira med champagne!) och bloggskrivande är inte alltid en höjdare. God natt!