5 km löpning - utan stopp för vadstretchning. Det kanske händer andra nästan jämt. För mig har det inte inträffat de senaste fem åren eller så. Förrän idag. Det är fantastiskt vad några nålar kan åstadkomma.
Inte gjorde det särskilt ont efter torsdagens vandring heller. (Mer än i fötterna, men det är en helt annan sak.) Och efter gårdagens halvlånga cykeltur var heller inga protester märkbara. Vågar man hoppas på att man kan få ha det så här ett tag nu?
Dessutom noterar jag till min glädje att det uppenbarligen finns fler än jag som har ett problematiskt förhållande till handväskor.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment