Lågt...

Veckan har bjudit på en del reflektioner vad beträffar användningen av svenska språket.

I början av veckan blev jag tvungen att läsa meningen "vad har dem gjort nu?" författad av en person som rimligen är både välutbildad och intelligent, och som dessutom har svenska som modersmål. Och, värt att notera, som är betald för att författa texter på svenska språket. Ahhhh! Kalla mig gärna både språkpolis eller elitist, jag tänker fortsätta hävda att folk borde lära sig att använda de och dem på korrekt sätt. Så det så.

Jag har ju varit ute och åkt tåg i veckan. (Jag kan för övrigt bekräfta "nyheten" att tågen är försenade mest hela tiden numera.) SJ ropar ut att de har en tyst avdelning på tåget och att samtal i densamma "ska föras på en låg nivå". Kollegan (som uppenbarligen besitter humor, viss självdistans och språkkänsla) meddelade omedelbart att det nog var bäst att han gick dit eftersom hans samtal alltid brukade vara på en låg nivå...

Och så läste jag en intressant rubrik i Svenska Dagbladet idag (papperstidningen). "Kött från olaglig slakt säljs omärkt i butiker". Den är visserligen språkligt korrekt men implicerar att problemet snarare består i bristande märkning än den olagliga (och synnerligen plågsamma) slakten. Det kan man ju i och för sig också tycka, men med tanke på att artikeln snarare handlar om slakten än om märkningen så var väl rubriken kanske lite missvisande.

Var det "elitist" som var ordet för dagen?