Friday, June 19, 2009

Tidsangivelser och andra sorters lögner

Hoppas att ni hade en bra midsommar! Själv sitter jag på BWI och väntar på ett flyg till Boston. Imorgon blir det nämligen midsommarfirande i Massachussets för min del. Vägen dit tycks dock vara kantad av förseningar. Tåget ut till flygplatsen var försenat men ingen brydde sig om att annonsera den förseningen, eftersom 15 minuter sent ändå är nästan i tid, om man ska tro Amtrakpersonalen på Penn Station i Baltimore.

På flygplatsen ger alla monitorer olika avgångstid för mitt flyg, fast alla har gemensamt att de anger en senare tid än den planerade avgångstiden. Vid gaten, där det fortfarande inte finns något flygplan, annonseras dock fortfarande den ordinarie avgångstiden 4.30 pm, vilket är ungefär 15 minuter från nu...

En helt annan sorts lögner var morgonen samtalsämne i labbet. Mina vänner, A och K, är ett par. Ett lesbiskt par. K:s mamma har vissa problem med att hennes dotter är homosexuell, och har därför bestämt sig för att detta är guds sätt att straffa henne för hennes synder. A:s mamma är, trots att A och K har varit ett par sen de var tonåringar och bott tillsammans bra länge, övertygad om att detta bara är en fas. På senare år har de båda mammorna lyckats upprätthålla illusionen att deras döttrar inte egentligen är homosexuella eftersom de bor i en "two-bedroom-apartment", och alltså, förstås har varsitt sovrum. Det blev visst stort familjedrama när A och K kastade ut extrasängen som för syns skull stått i det sovrum som de ändå bara använde som arbetsrum.

Nu ska A. och K. köpa hus. Vilken sorts lögn de båda mammorna ska komma upp med för att rationalisera detta beteende från döttrarna är ännu oklart, men de har låtit meddela att de fortfarande betraktar det hela som en fas, som kommer att gå över, vilket årtionde som helst nu. A hade visst sagt till sin mamma igår att hon kanske borde överge denna livslögn en gång för alla och acceptera faktum. Modern ifråga svarade att det tänkte hon minsann inte göra, och om A trodde att hon någonsin skulle acceptera det hela och, hemska tanke, berätta för sina vänner att hennes dotter är homosexuell så trodde hon helt fel.

Ibland krävs det bara vanligt folkvett för att man ska känna sig som en oerhört liberal och tolerant människa.

2 comments:

Anonymous said...

Det ar alltid bra att vara "open minded", nagot jag fick lara mig forra sommaren. Innan dagsturen till Provincetown, Ptown kallat, var det flera personer som papekade hur viktigt det var att vara just "open minded". Till sist borjade jag fundera over vad det var for vilda konstnars-sjalar som bodde dar egentligen. Sa kom da dagen da jag fick se tva herrar i femtio-arsaldern halla hand. Det du! Men jag ar ju, trots att jag bott pa en gard ute pa landet hela livet, ganska sa "open minded", sa jag klarade av att se detta. Det kanns tryggt...
Syns om nagra dagar, far se hur ni kommer overens, du och Muriel...
MVH Louise

chall said...

ja vad säger man? Det är ju så oerhört trist att föräldrar (och andra) låter vissa saker stå emellan för kärlek till sina barn. Vad ska man säga?!

Hoppas att du får/fick en bra resa. Själv ska jag snart packa för en lång semester (hela 10 dagar) hemåt Sverige ;) konferens och sen lite semester. Tur att det blivit finare väder.

(och jo, jag ska svara på det där mejlet också. Har varit töntigt stressad i en månad)