De senaste dagarna har det rasat en stundom ganska vildsint debatt hos Henrik Alexandersson, på grund av att han ställde frågan om varför man räknar koldioxidutsläpp i ton, istället för någon annan enhet.
I kommentarsfältet har anklagelserna varit ganska hårda stundtals, och det påstås diverse intressanta saker om vad man bör veta och inte innan man får tycka om saker, om när det är lämpligt att ställa frågor (innan eller efter att man tagit ställning i en fråga). Ett par pseudodebatter finns också. Bland annat den om det faktum att en observerad korrelation mellan två fenomen inte nödvändigtvis innebär ett orsakssamband (vilket tydligen är väldigt svårt att begripa, har jag noterat i många sammanhang, men det är en annan historia). Dessutom har det pågått en annan sidodebatt om allmänna gaslagens giltighet, och där blir det tydligt att terminologin är ett problem för kommunikationen (det som en kemist eller fysiker tänker sig när de hör uttrycket "normala tryck och temperaturer" är inte riktigt samma sak för någon utan naturvetenskaplig bakgrund, det är tydligt). Men roligast av alla är ändå snubben som föreslår att man kan räkna CO2-utsläpp i enheten kominuter...
Nå, de tankar som denna bloggpost gav upphov till hos mig handlar om allmänbildning, och vad man egentligen bör veta om man ska kunna kalla sig allmänbildad. Jag tycker ofta (men här kanske jag är partisk, jag vet inte, åsikter efterlyses!) att samhällsvetare och humanister tenderar att kräva mycket mer samhälsvetenskaplig allmänbildning av oss naturvetare än vad de kräver av sig själva när det gäller naturvetenskaplig allmänbildning. Är det så eller hittar jag på? Och vad ska man egentligen kunna/veta om man ska få kalla sig allmänbildad? Jag är nyfiken på vad ni tycker? Vad bör man veta om fysik för att få kalla sig allmänbildad? Hur mycket nationalekonomisk teori ska man kunna? Vad är rimligt att kräva att man ska känna till om idéhistorien? För att ta några exempel. Ingår det i allmänbildningen att veta vad en liter ekomjölk kostar?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Jag håller med om att naturvetenskap och matematik ofta sätts på undantag när det gäller allmänbildning. Det är på något sätt ok att säga att man inte kan något om matte/fysik, men den som t ex inte läser skönlitteratur måste försvara det.
Jag vet att ekologisk mjölk är dyrare än vanlig mjölk, räcker det? Jag kan dock säga precis vad en Lagavulin kostar på bolaget. :-)
Jag skulle nog säga samma sak om samhällsvetenskap, och mer specifikt nationalekonomi. Jag tror att det är själva begreppet allmänbildning som är problemet, eftersom det mest syftar på enskilda fakta någonstans i gränslandet mellan partytrick och besserwisseri. Vad kostar en liter ekomjölk? Vem skrev Hundra år av ensamhet?
Jag skulle kunna rabbla upp Avogadros tal om det så behövdes, men be mig inte redogöra för dess sammanhang. Precis som ganska många vet vad dollarn står i, men det kräver mer att förklara växelkursernas rörelser.
Jag tycker inte att det var fel av Hax att fråga, är inte säker på att den sortens kunskaper borde ingå i allmänbildningen, men problemet är att han tidigare uttalat sig om vilka teorier som är mest övertygande.
Allmänbildad är den som kan rabbla upp mer meningslös fakta och svara på fler konstiga frågor än en själv? :-)
Dennis: Jag tycker inte heller att det var fel av Hax att fråga, men möjligen kom frågan lite sent med tanke på hans tidigare resonemang... För övrigt tror jag att vad man betraktar som allmänbildning är rätt beroende av i vilka sammanhang (fast en samhällsvetare skulle nog använt kontext?) man befinner sig. Ordet blir närmast meningslöst eftersom alla har olika idéer om vad det innebär.
mj: Lagavulin är också dyrare än ekomjölk. Och allmänbildning eller inte så är det ju alldeles självklart att det är viktig kunskap att veta priset för Lagavulin :-)
Post a Comment