Om någon hade påstått för ett år sedan att första gången jag skulle använda en kommunikationsradio var på M&P:s bröllop så hade jag antagligen lett lite överseende och svarat att nej det tror jag nog inte kommer att hända... Och i tisdags, när toastmasterkollegan N. (som har ett låt oss kalla det på-gränsen-till-osunt förhållande till teknikprylar) föreslog detta kommunikationsmedel så trodde jag att han skämtade och sa visst, det blir bra.
Men, naturligtvis hade han med dem i lördags, och alltså blev de, till vissa gästers munterhet, också använda under festen. Om de verkligen bidrog med något som vi inte hade kunnat åstadkomma ändå är, i varje fall för mig, lite oklart. Förhoppningsvis blir de nygifta också nöjda med de foton vi fick förtroendet att ta... Att ha ansvar (som tur är var jag inte alldeles ensam om det) för fotograferandet i kyrkan var faktiskt lite nervöst.
Och nu blir det Uppsala fram till lördag kväll. Att plötsligt vara tillbaka på sitt gamla jobb, fast utan eget kontor, egen labbänk och sin egen kaffekopp känns faktiskt ganska märkligt. En hel del människor har hunnit bytas ut sen jag åkte till USA i höstas, men många är förstås kvar så det blev några kära återseenden också. Och så fantastiskt glad man blir när man får finchoklad i "välkomstpresent". Så nu är det bara att hålla tummarna för att det blir några bra resultat innan det är dags att dra söderut igen på lördag.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Det låter som om du har en trevlig vistelse i Sverige! Hoppas att resten av resan blir minst lika lyckad och ha en trevlig resa tillbaka till Hopkins!
O ja, det har varit väldigt trevligt hittills! Fast det är en mycket märklig känsla att vara tillbaka på sitt gamla labb och jobba - det är nog tur att det bara är för en vecka, fast det är ju himla roligt att träffa alla igen!
Post a Comment